Över vinden upp på taken

 

~

Det är en Novembernatt och Marie är ännu vaken

hon har klätt sig fint, hon har en lugn och värdig gång

När smyger över vinden, upp på taken,

där är det tyst och ibland, kan man höra hennes sång

 

Men det var länge sen den hördes nu, den verkar tystnat liksom hon

försöker skrika ut sin gråt och sin sorg, men hennes röst har mist sin ton

och det är tyst på Högbergsgatan

 

 

Hon har skyllt på gud, hon har skyllt på hela världen

men mest av allt har hon nog skyllt sig själv

men allting som är orätt här i världen

kan hon se med lugna ögon just ikväll

 

Vinden piskar hennes skinn, så stark som någonsin

Den griper tag i hennes hår, och Katharinaklockor slår

 

 

Hon har alltid velat flyga, till den plats som hon fick höra om som barn

där varje dag var fylld av skratt och varje natt var trygg och lugn

en plats där även minstingen fick rum

 

Hon har stått här så många gånger nu, men just inatt så är det dags

Ett sista andetag sen tar hon sats...

 

Och det är tyst på Högbergsgatan

~

 

I februari förra året släpptes Wilhelm Johanssons debutalbum!

 

10 berättelser ur livet framförda med en slipad akustisk gitarr och en säker sångröst, beställ den enkelt för hundra kronor genom att trycka på bilden nedan!

 

Den finns tillgänglig på Spotify, i-tunes, Soundcloud och förstås även i fysisk utgåva.